Modeblogg?

Inte då! Det är bara jag som var iväg på BMA-middagen. Årets stora händelse på programmet. Kameran följde visserligen med, men alla hade inställningen våga vägra internet så det blir inga bilder från själva middagen.

Så här ser i alla fall jag ut när jag ska på semifin middag/klubb Knas.

Jag kan inte alls det där med posering

Jag försökte mig på en ansiktsbild och höll kameran vinklad mot mig så jag inte såg displayen, när jag tittade på bilden hade en extra linslus fastnat. Jag skrattade så jag nästan kissade på mig åt den här bilden.

Sen hjälpte han mig med en närbild. Den blev lite mörk dock

Festen var lyckad men det var ett hiskeligt sjungande hela tiden. Jag tror vi plöjde sånghäftet två gånger och vissa sånger mer därtill. Maten var som alltid på nation pretentiös på menyn och kall/rumstempererad i verkligheten. Stort plus för efterrätten som var riktigt bra, synd bara att jag redan var mätt då.

Klubb Knas efter middagen. Jättekonstig musik till en början, bättre sen men ojämn. Anna blev raggad på efter cirka 2 minuter på dansgolvet, hon var sådär måttligt road. Elak som jag är tyckte jag att det var lite underhållande med hans töntiga raggningsrepliker (återberättade till mig när vi flytt dansgolvet), men han kanske fick napp någon annanstans, stackaren.

Eftersom jag är gammal nu gjorde jag en askungen och åkte hem vid tolv. Det är så här på andra sidan 25. Sen att jag spelade tv-spel till klockan 3 är en helt annan sak.

Äntligen lyser flitens lampa!

Det var banne mig på tiden. Det får bli skärpning från och med nu.

Kattskrällen!

Det är ju...

BONDKAKOR!

Jag blev så inspirerad av den norrländska husmodern underbara clara att jag gjorde mig en egen hög med bondkakor.

Är det nån som kan...

gissa vad det här är för något?

Svar kommer inom några minuter.

Pst...

tulpanerna lever än. Dock med några små bitmärken, men inget allvarligt. I fall någon var orolig.

Inlämnat!

Jag och Pontus har slutfört ett stort projekt. Vi har sökt stipendier. Massor av stipendier och det var inte det lättaste vill jag lova. Man var tvungen att fylla i massor av uppgifter som man knappt själv har koll på såsom årsinkomst, tillgångar, släktingar, sambos årsinkomst och så vidare. En väldans massa siffror blev det.

Det sorgliga är att ingen av oss antagligen får något stipendium. Mest beroende på att vi inte i rakt nedstigande led är släkt med en massa borgare och läkare från ställen som Jokkmokk, Östersund och Sveg och därför inte har första tjing på stipendiet. Sen att det antagligen är massor av sökande till varje stipendium och att vi är med i den folktätaste nationen lär ju inte direkt öka våra chanser.

Men man kan ju alltid söka. Så igår gjorde Pontus ett hjältedåd och lämnade in en rejäl bibba papper till studentkansliet. Så nu får ni hålla tummarna för oss!

One art, please!

Jag är ju alltid för personliga presenter, så nu tänkte jag presentera den mest personliga av alla fina födelsedagspresenter jag fick. Det var min kära syster som stod för den och Ja! hon har pysslat ihop den själv.

Ta daa:

Tyvärr var det väldigt svårt att ta en bild som gör den rättvisa och inte får reflektioner i glaset. Det här var det bästa jag lyckades åstadkomma :(

Det rör sig alltså om en pärlplattetavla föreställande mig och Pontus som hon knåpat ihop. Hon har utgått från den här bilden som hon helt fräckt stulit härifrån bloggen helt utan min vetskap.

Jag kanske ska ha det som regel. Ni får gärna stjäla bilderna jag lägger upp OM ni gör en pärlplatta av dem och visar för mig. Gör ni detta får ni sedan använda bilden till precis vad ni vill. Gör ni ingen pärlplatta och jag hittar mina bilder annorstädes kommer jag polisanmäla!

(De som inte förstod skämtet i den sista raden, förklarar jag härmed som humorbefriade)

Ja just ja!

Jag har ju glömt att berätta om lördag kväll. Då firade jag och Pontus jul igen. Eller inte...fast nästan.

Vi fick ett restaurangbesök i julklapp som vi beslutade oss för att utnyttja så här mitt i februari. Vi gick på Trattoria Commedia med avsikt att äta en trerättersmiddag. Det gjorde vi inte. Jag blev så mätt efter halva huvudrätten att jag fick peta i mig det göttaste med våld och lämna en hel del på tallriken. Nu så här några dagar senare känns det som ett vansinnesdåd (är lite småhungrig i skrivande stund), men ärligt talat så var jag fortfarande proppmätt söndag förmiddag.

Jag försökte dokumentera kvällen i bilder men den romantiska belysningen gjorde bilderna en aning mörka och det skulle vara allt för pinsamt att sitta och blixtra vid matbordet. Men några bilder kan jag bjuda på.

Min huvudrätt såg ut som Babels köttorn

När vi kom ut hade det börjat snöa

så vi blev alldeles snöiga

Gladdag idag

Det är stört omöjligt att underhålla ilska när ens blivande make (Iiiiip!) kommer hem med ens favoritblommor, gula tulpaner. Därför får det bli en gladdag idag.

Så nu görs det ett nytt försök med snittblommor här hemma och hoppas att kattskrället föredrar kattmat den här gången (mirakel kan ju ske). Jag har i alla fall dokumenterat dem så jag kan minnas hur fina de en gång var när de börjar fyllas med bitmärken.

Argdag idag

Hela den här dagen är manodepressiv och så även jag. Jag pendlar mellan ohämmad ilska över andras inkompetens, krångel och lathet till euforiska lyckorus över att vi nu bestämt datum och bokat lokal (tack pappa) inför sommarens stora spektakel.

Det tar på krafterna vill jag lova, jag går runt och småskakar lite i kroppen antagligen på grund av alla hormoner som stänger av och sätter på (höhöhö) varandra i rasande hastighet.

Men jag kan ju berätta för alla som tycker sig berörda att midsommar kan ni ju skriva upp er som inbokade redan nu.

Helg

Mikroskoperingen idag gick bra, tror jag. Jag var i alla fall klar först, nöjd och någorlunda säker på promenadseger när jag gick därifrån. Men det är bäst att vänta på resultatet innan jag helt och hållet börjar sjunga min egen lov.

Nu sitter jag och lökar i soffan med ett glas rödvin. Ett mycket gott vin. Det måste bero på att det är ett hus på flaskan. Min pappa känner någon (han kommer inte ihåg vem som sa det) som har teorin att alla vinflaskor med hus på etiketten är goda, så nu har jag satt det i system att bevisa om denna tes är sann eller inte. Än så länge håller den.

Trevlig kväll på er!

Dessutom...

Vem bryr sig om celler när hela huvudet är fyllt med planering, planering, planering?

Voj voj

Mikroskoperingsprov imorgon. Hematologiska celler. För er som inte är BMA så är det ett fancy-pansy ord för blodceller.

Jag borde väl egentligen sätta mig ner och tvångsplugga, men jag tror att jag fått en släng av mammas nyfunna afrikatemperament och tar det kallt inför morgondagen. "Det är lugnt, jag kan det här" säger hjärnan och spelar vidare på födelsedagstv-spelet.

Vi får se om jag skriver ett snyftinlägg om alldeles för svåra prov imorgon.

Överraskning!

Den där andra saken som hände idag förutom födelsedagskalas var att vi berättade för våra familjer om sommarens planer.

I sommar, runt midsommar gifter sig Pontus och jag! Det har varit mycket svårt att hålla detta hemligt, men nu är det officiellt.

Vi bakade en "bröllopstårta" istället för födelsedagstårta med brudpar och allt. På tårtan stod det "Sara & Pontus i sommar". Det blev lite roligare och festligare att berätta på det sättet. Tyvärr glömde jag att fota tårtan i all uppståndelse som blev men brudparet kan ni ju få se.



Så nu vet ni vad jag kommer gå runt och fantisera om de kommande månaderna.

Ick!

Nu har jag fått mitt första födelsedagshot någonsin.

Det här glada gänget och ett meddelande ramlade ner genom brevlådan idag. Jag tror att de är kompisar till min gamla rollspelskaraktär Castora, världens farligaste bäver.

Kaffe gillade inte alls Castor utan var tvungen att fräsa åt bävern innan den undersöktes närmare.

Därefter tog han en mus och gjorde processen kort med den.

Tur att någon i alla fall är beredd att försvara mig om de menar allvar med hotet.

FÖDELSEDAG!!!

Så var den äntligen här, födelsedagen. Från och med ca.10.40 är jag 26 år. Det känns riktigt bra även om vissa (Elin) tycker att det är hiskeligt gammalt.

Pontus och katterna uppvaktade mig med sång, tomtebloss, paket och frukost på sängen. Härligt och traditionsenligt. Eftersom Pontus känner mig så bra som det går att göra fick jag precis det som får mitt hjärta att klappa lite extra...smycken. Jag har allvarliga skat-tendenser och älskar fina glittriga smycken. Han slängde även med serien bakom en av mina favoritfilmer V för Vendetta, så om jag inte uppdaterar på länge är det för att jag leker med smycken och läser.

En jättefin klocka. Gjord i Schweiz på 1930-talet.

baksidan.

Halsband

Örhängen

V for Vendetta

Sen att solen lyser och att det är kalas ikväll gör ju inte saken sämre. Vilket toppendag detta kommmer att bli!

Imorgon smäller det

Inte bara på ett sätt utan på två.

Där fick ni något att fundera på!

Ännu mera bröd!

Den här gången blev det rågbullar. Hoppas de blir goda annars återgår jag till vetebröd.

Min tupplur

blev avbruten. Men den började lite så här:

Sängen var upptagen när jag kom dit,


men vi gjorde ett arrangemang som funkade för oss alla tre. Jag läste några sidor i Jitterbug perfume av Tom Robbins innan...

jag somnade.

Men jag hann inte sova länge innan Tjelvar-gnomen med föräldrar hälsade på spontant. Tur att Tjelvar är ett litet vitaminpiller så jag blev pigg även utan tupplur.

Nej, nu blir det tupplur. Söndag är ju vilodagen.

Eller hur, Mari?

Mat

Det blev ingen middag igår. Det kan ha något med pappas hemlagade grahamsbullar att göra, men jag ska inte peka finger. Så idag blev det brunch eller frunch eller sen lunch eller mitt-på-dagen-mat om man så vill.

Salamirösti med haloumi och sallad. Väldigt ambitiöst för att vara oss och för att vara dagens första måltid. Mycket gott men lite väl sent att äta mat först vid 12.50 när man varit vaken sen nio.

Vad är det för en dag?

Det är för ovanlighetens skull i februari inte en födelsedag. Nej det är 2 år sedan jag tog körkort. Idag går prövotiden för körkortet ut. Haha, nu kan jag köra som en blådåre och behöver ändå inte köra upp igen.

Man måste fira även de små sakerna.

Idag fyller Jonny år

Men eftersom jag och Elin aldrig får träffa Jonny så firade vi hans födelsedag hemma i hans och Maris lägenhet utan honom. Han ska fira med personer som han känner på riktigt imorgon. Men jag och Elin var glada ändå.

För vi fick pastasallad och semlor. Semlorna fick vi bygga ihop själva.



Elin tycker om mandelmassa...

Jag och Mari skrattade så vi nästan grät när hon doserade den.

Här är mitt mästerverk. Mari hade köpt laktosfri grädde, det om något är kärlek!

Mari gillar verkligen semla


Elin hade aldrig sett en presso innan och var mycket imponerad av detta under av köksteknik.

Vi var mer imponerade över hennes jonglering. TRE BOLLAR!!! Jag kan nästan jonglera med EN om jag anstränger mig.

Efter fikat blev det sång och spel. Mari på gitarr och synth, Elin på omväxlande synth och bas och jag på hes, sprucken post-influensa sång. "My heart will go on" har aldrig låtit bättre.

Sen flummade vi lite som vi alltid gör innan vi åkte hem.



Tack för en helskön eftermiddag brudar och grattis på födelsedagen Mr.J

Oj

Ut i stora världen igen efter en veckas isolering.

Läskigt!

Ärrgh!

Fyra avsnitt gossip girl på raken. Jag är inte så frisk som jag inbillar mig.

Ooooooooh! Aaaaaaaaah!

Nu är det slut...

på sjukstugan. Vi packade undan influensan idag tillsammans med alla ipren, hostmediciner, nässprayer, vattenglas med sugrör och termometrar. Det enda som återstår är snuva, hosta och näsdukar. Efter nästan en vecka nerbäddad med feber var det riktigt skönt att få klä på sig, kamma ut tovorna ur håret och vara frisk. Vi firade detta faktum med att rengöra akvariet.

Kaffe och Pontus jobbade tillsammans. Det är faktiskt Kaffe som tro det eller ej är husse till fiskarna. De stackarna skulle aldrig få mat om inte Kaffe såg till det.

Pontus tog även bort massor med skit från botten med "penispumpen"

Jag jobbade mest ensam med pumpen inne i badrummet och med att skrubba bort alger. Krokus höll sig långt borta

När akvariet är rengjort är det som skitigast i vattnet men jag ska ta en bild om några timmar när allt lagt sig så ni får oh'a och ah'a lite över hur duktiga vi är och hur fint det blev.

Men Kaffe blev i alla fall nöjd.