skip to main |
skip to sidebar
I dag bor kungen av baksmälla med mig, och det är inte P eller katterna jag menar. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så bakis som jag är just nu. Jag skyller allt på C.
Vi var hemma hos L och C igår för att titta på Idol. Det var en tradition vi hade varje fredag förra säsongen och vi tänker fortsätta med det i år. Jag och P hade med oss en flaska vin, Casillero del Diablo av Merlotdruvan. Mycket gott och kan rekommenderas, men delat på fyra tog det ganska snart slut. Det var då C började blanda drinkar. Vackra färgglada drinkar med sugrör som smakade godis (drinken alltså). Livsfarliga små grejer. Sen kan jag påpeka att C antagligen är den mest generösa och trevliga värden som finns. Han sa flera gånger under kvällen att det inte gick för sig att gästerna satt och väntade på sina drinkar, och det fick vi inte heller. De dök upp på löpande band i rasande takt!
Jag blev full som ett ägg och ungefär lika intelligent som ett misstänker jag. P var snäll och tog hem mig, ledde mig till toaletten och höll tillbaka mitt hår. Stackars P fick dessutom bädda sängen eftersom vi tvättat lakanen under dagen, innan han stoppade ner mig i den. Detta kan inte ha varit det lättaste då jag olyckligt viftade med den tomma spybunken och inte mådde så bra längre. Jag somnade med spybunken tryggt instoppad under hakan (P fick absolut inte ta bort den, kommer jag ihåg att jag skrek upprepade gånger). Nu har jag fått mitt straff i form av en baksmälla som heter duga, men borde heta Satan.
Ondskan bor i färglada drinkar med sugrör.
Dagens bild: Pure evil
Dagens låt: Ingen musik idag. Jag klarar inte av ljud
Jag hade en Rammsteindag igår. P satte på alla Rammsteinlåtar vi har via datorn. Det är över fem timmars musik. Sen var det bara att sitta och njuta. Jag trädde halsband och P programmerade i Python. Väldigt mysigt men också lite halvskumt att sitta med världens dagisaktivitet medan man lyssnar på hårda tyska män sjunga om mord, nekrofili, änglar, bögar, mammor och sjömän. Mycket blandade teman med andra ord och inte riktigt Djurens brevlåda. Jag är inte övertygad om att jag skulle gilla Rammstein om jag förstod tyska. Det skulle nog förta lite av charmen med dem. Som när man var liten och sjöng med i engelska låttexter utan att förstå någonting. Jag brukade till exempel gå omkring på dagis och sjunga "why, why whisky" för fröknarna. Det var pappas fel.
På kvällen drack vi cognac och whisky och tittade på filmen The Lake House med Keanu Reeves och Sandra Bullock. Alltså de var med i filmen och inte i tvsoffan sörplandes lågkvalitativ finsprit. Filmen var fylld med tidsparadoxer och handlingen byggde på att de skrev brev till varandra oberoende av alla tidslagar då han skrev breven år 2004 och hon svarade med ett par sekunders mellanrum år 2006. Ganska bra film, lite Hollywood och med omöjliga tidsparadoxer. Som P sa till mig så får man inte försöka fördjupa sig i dessa då filmen skulle bli helt orealistisk och osebar. Men jag kan inte låta bli och jag kan fortfarande inte förstå hur allt gick ihop. Två andra filmer med huvudvärksframkallande tidmysterier är The Butterfly Effect och Donnie Darko. Mycket bra filmer som man inte får tänka igenom ordentligt för att inte hata dem. Sanningen är väl att det är svårt att manipulera tiden och att det fins nördar överallt som överanalyserar istället för att acceptera. Jag har redan erkänt att jag är en nörd. Sen är väl manusförfattare i Hollywood inte de mest vetenskapliga som finns. De kanske borde involvera fysiker och filosofer i processen för bästa resultat. Men om någon annan än jag kan släppa taget så är dessa filmer riktigt bra och jag kan rekommendera dem med tidsparadoxer och allt.
Dagens bild: Tid
Dagens låt: Bobby Brown - Frank Zappa
Liten, ond, svart-vit, egoistisk, aggressiv och jättesöt. Det är så man stavar till Bucky Katt. Denna underbara serie knarkar jag efftektivt dessa dagar, både på nätet och i pappersform. Även om serien är mycket amerikansk och påminner en hel del om Garfield, (korkad snäll hund, töntig husse med otur i kärlek och en elak katt som mest tänker på sig själv) så känns den ändå som en frisk fläkt i serievärlden. Bucky Katts egenhet och brist på humor och självinsikt gör honom väldigt rolig. Sen att han bara har en huggtand och ofta skyller sina ondskefulla kattdåd på bävrar är bara en extra bonus.
Jag vill uppmana alla som inte ännu förstått charmen med denna lilla odåga att läsa Get Fuzzy av Darby Conley. Länken till dagens Get Fuzzystrip lägger jag in bland de andra superba länkarna som alla borde besöka minst en gång om dagen.
Dagens bild: Bucky Katt
Dagens låt: What's this? - The Nightmare Before Christmas OST
I går påbörjade jag mina nya karriär som svart städhjälp. Eftersom jag nu varit arbetslös sen 1 maj (ironiskt nog) så var det dags för mer drastiska åtgärder när det gäller att skaffa en inkomst. Jag och P lever på hans studiemedel på hela härliga 6900 kr/månaden, jag kan då poängtera att vår hyra ligger på 4351 kr /månaden och att våra katter kostar en jävla massa saker som försäkringar, vaccinationer, Royal Caninmat som ibland får en att undra hur bortskämda de egentligen är. Det blir lite knapert men våra föräldrar bidrar på de sätt de kan med matpengar och kassatillskott och jag och P roar oss inte för pengar längre. Vi får spela dockteater för varanda och titta på stulen film
Men i alla fall for jag hem till Jos igår och städade deras kök, badrum och hall för 70 kr/timmen + reseersättning. Helt okej som extra kassaklirr när vargavintern närmar sig med stormsteg. Det var faktiskt ganska mysigt att vara ensam i deras stora hus och småprata med katterna medan jag diskade. Sen steg det in en kommunman bakom ryggen på mig och sa -Hallå! Helt ärligt så skrek jag rakt ut. Det var en väldig tur att jag inte diskade något fint och dyrbart just då. Han skulle kolla elmätaren och ville bara säga till innan så han inte skrämde mig. Jag tror faktiskt att jag hade blivit mindre rädd om han inte kände denna påtvingade lust att presentera sig bakom ryggen på mig. Hur som helst orkade jag bara feja i 2.5 timme innan jag fick hjärtklappning och började flåsa som en snuskgubbe i eftersviterna av min satansförkylning i söndags. Jag hade då tjänat 225 kr. Helt okej för lite hushållning. Jag kommer stanna längre nästa gång, då vi nu har kommit överens om en mysig måndagsrutin. Jag ska handla, laga mat, städa och på kvällen spela rollspel med dem. Måndagarna kommer framöver vara både produktiva och lönsamma.
Det är intressant vad man kan glädja sig för som arbetslös ungdom utan tillgång till A-kassa. Småpengar en gång i veckan kan höja en från en bortkastad meningslös människospillra till en glad skattefuskare med gott självförtroende. Speciellt när ens nya anställare ringer på kvällen och strör lovord över ens huvud. Tur för mig att inte Maud O har genomfört det där med subventionerad hemhjälp, då kanske de skulle vilja ha ett riktigt hembiträde med högskoleexamen i skurning och toaletthygien.
Dagens bild: Officiell hembiträdesuniform
Dagens låt: Miss you - The Cranberries
Jag är sjuk. Det suger. Varför blir man alltid sjuk när man minst vill det? Murphys lag? Livets jävlighet? Guds sjuka humor?
Jag skulle iväg med P och hans familj för att rida islandshäst idag. En idé som verkligen inte är menad att genomföras verkar det som. Det började i augusti med att Ps mamma bad mig boka in den 24/9 som en riddag. Glad i hågen skickar jag iväg ett mejl med prisförfrågan till stallet den första september och får några dagar senare svar om pris. Den sjätte september skickar jag ett mejl och bekräftar att jag vill boka in en tur för fyra personer. Sen är det tyst och jag antar att vi är inbokade. I fredags (den 22/9) kommer det ett mejl om att den ansvarigas mejl varit trasig och vilken tid vill vi rida? Morgonen efter i lördags kommer nästa mejl om att det är fullbokat, vill vi ha ett annat datum? Hur i helvete kunde vi bli utputtade under loppet av en kväll när jag bokat nästan en jävla månad i förväg?
Imorse ringer P sin mor och berättar att det är fullbokat trots mina ansträngningar. Hon erbjuder sig då att ringa runt till andra stall för att se om några andra har lediga turplatser. Jag reser mig upp ur sängen och träffas av en mental slägga i huvudet. 37,7 i feber, huvudvärk, svidande ögon, slemtjock hals och en riktigt ordentlig mensvärk i ländryggen. Grattis Sara du har vunnit basilusk- och smärtlotteriet. Ingen ridning idag utan tillbaka till sängen där jag kan drömma om töltande ulliga små sötnosar medan min kropp är fulltupptagen av biokemiskt krig och huvudet ockuperat av sockervadd. Ibland är det roligt med lata söndagar i sängen. Inte idag.
Dagens bild: Vad jag går miste om idag
Dagens låt: Beat it - Michael Jackson
Jag har aldrig varit särskilt sportintresserad. Visst kan det var roligt att spela fotboll, basket, brännboll och liknande. Men att titta på sport på teve är verkligen något av det tråkigaste jag vet. Att se en klump med svettiga karlar (det är nästan alltid män) ränna runt med olika mängder skydd på sig och klappa varandra på rumpan är något jag inte förstår tjusningen i. Dessutom förstör alltid den jävla sporten för mitt tevetittande. Förut när vi hade kabelteve och jag följde kvalitetserier som Gilmore Girls och Sex and the City var det oavkortat de programmen jag ville se som utgick för att typ Kroatien och Vitryssland eller något annat land jag knappt kan placera på en Europakarta skulle spela fotbollskval till EM eller något annat lika beiget. Jag har tyvärr inte särskilt stor framförhållning i mitt tevetittande så jag gick hela veckan och längtade till onsdag kl. 22.00 då jag skulle se fortsättningen om Carrie och Big skulle göra slut igen eller om Charlotte hittat en äkta man än, bara för att slå på teven och krypa upp i soffan med min popcornskål och upptäcka Sverige-Ryssland i ishockey med en glatt stånkandes sportkommentator som ska få med så många trivia om spelarna innan tredje perioden tar slut. Det var många gånger både teven och popcornen höll på att åka ut genom fönstret. Så bli inte förvånade om jag inte är lycklig över att VM, EM, OS eller någon annan sportskit är i antågande. Sen finns de ännu tristare sporter som går på teve.
Golf - flera timmars filmande av ett gäng miljonärer som lungt går på promenad och ibland slår på en boll så det eventuellt hamnar i ett hål 200 meter längre bort.
Curling - hysteriskt borstande damer (konstigt nog är det alltid kärringar i denna sport) som skriker och puttar sten
Segling - först ska man titta på en båt jättelänge där det sitter några och solar när de inte sätter segel för att sedan bli klippt till en annan båt där några andra gör samma sak. Helt meningslöst
Det är tur att jag inte har kabelteve längre och att min snälla pojkvän fixar teveserier åt mig som jag kan titta på via datorn när jag vill, reklam- och sportfritt. Lucky me!
Dagens bild: Några killar som VERKLIGEN gillar sport.
Dagens låt: Monster Mash - Dr. Demento
Går man in på den här adressen, så kommer man till en sida med en massa kitlers. Det vill säga bilder på katter som av ett spratt från naturen i form av gener fått en pälsteckning i ansiktet så att de liknar Hitler. Eller Charlie Chaplin om man vill det. Jag personligen tycker att detta är en mycket rolig sida, men jag kan förstå att en del tar illa vid sig. Men sidan är samtidigt mycket skrämmande, om man klickar på rutan "We HATE kitlers" blir man nästan mörkrädd. Sidan innnehåller kommentaren från personer som inte gillar idén med kitlers. Visst alla har rätt till sina egna åsikter men att ta avstånd från Hitler och andra världskrigets hemskheter och nazism med inlägg som:
" I myself think this site is a disgrace. :( Hitler killed everything livning thing there was and he would kill these cute cats if he was still here. Thank you."
" I think U should die U stupid geek that is so mean to the cats its not funny its just plain mean I feel sorry for the cats close this site or die"
Dessa var de inläggen jag reagerade mest på. Vissa andra var ganska logiska, postade av judar och familj till människor som dött under kriget.
Det som jag tycker är så skrämmande är att människor verkar se Hitler som den onda diktatorn som är den enda skyldiga för förintelsen. Jag får ofta intrycket av att många ser en svartvit bild av Hitler som ondskan personifierad, och de första citatet speglar detta mycket väl. Men det här är det som är så farligt att tro. Med sådana åsikter kan det komma att hända igen. Hitler var en mycket karismatisk man har jag hört, folket ville tro på honom när han lovade en ny framtid för Tyskland, långt borta från efterkrigstiden och depressionen. Hitler var tyskarnas livbåt tillbaka till Europamakten. De valde fram honom i demokratiskt val och sen vet vi alla vad som hände. Missförstå mig rätt, jag tycker att hela förintelsen, nazismen och fegheten under andra världskriget är avskyvärd. Men hur ska vi förhindra att det händer igen med inskränkta åsikter? Istället för att göra en man till syndabock måste man se till alla de människor som lät det hända. Skulle du gå emellan? Skulle du säga nej?
Du tror det, men skulle du våga?
Om Hitler var en ensam man som gick runt på gatorna i Berlin med en skylt där det stod döda alla judar på, skulle ingen ta honom på allvar. En man kan aldrig flytta ett berg, det krävs en hel armé.
Det andra citatet är läskigt för att man motsätter sig Nazismen genom dödshot. Det här kanske är ett skämt. Men bara att någon skrivit det är obehagligt. Jag tror inte katter vet vem Hitler är, de tar nog inte illa vid sig alls. Så dödshot i oskyldiga små katters namn känns som en väldigt krystad åsikt.
Jag vill kunna skratta åt katter med olyckliga gener utan dåligt samvete, för det är precis vad det är. Ett olyckligt kattmisstag och inte en smygnazistisk sida. Det vi däremot ska akta oss för är människor som strävar efter eller har makt. De här personerna måste vi granska och ifrågasätta ofta, annars kan det hända igen.
Dagens bild: Kitler
Dagens låt: Mr. Cool - Snook
Jag läste ut boken Zahiren av Paulo Coelho igår. Det är den sjätte boken jag av honom jag läst. Så nu har jag börjat märka ett mönster i hans berättelser. I flera av böckerna nämns Santiagoleden, flickan Bernadette som möter den obefläckade avelsen, Vår Fru det vill säga Guds kvinnliga sida som ibland tolkas som Jungfru Maria. Dessutom är budskapet i böckerna att man inte försöka styra kärleken utan låta sig ledas av den, eller att leva i nuet och inte låta de magiska stunderna passera en. Det känns som om att jag hittat en hemlighet genom att se sambandet mellan böckerna. Det är förstås dumheter eftersom han är en mycket välläst författare med många hängivna beundrare och säkerligen en stor vänskapskrets som alla har märkt detta och kan urskilja sambanden mycket mer detaljerat. Men ändå det känns som att jag har förstått honom genom att urskilja den röda tråden istället för att bara läsa en välkänd författare för att boken står på bästsäljarlistan och sedan har den som en statussymbol över sitt intellekt i bokhyllan.
Dagens andra bild: Bokomslaget till Zahiren av Paulo Coelho
Dagens andra låt: Dansa på min grav - Bo Kaspers Orkester
Ibland men inte ofta finns det tv-inslag som kan få mig att skratta ordentligt. Gemensamt för dessa tv-inslag är att det nästan aldrig är som tv-ledningen tänkt sig...antar jag. Jag såg något mycket konstigt igår på TV4. De har ett program som heter FörKväll som jag aldrig sett eller hört talas om innan igår. Jag satt och slötittade på teven igår innan jag skulle iväg på ett knasmöte och fastnade i det.
Först satt det ett antal tanter i en soffa och bråkade om vems kudde som var vems stil, när en av dem plötsligt utbrister "oj, nu har vi inte tid för det här" varvid programmet klipper över till en förvånad tvkock som deklamerar att han blandat ströbröd, vitlök och timjan i en skål. Sen häller han på flytande margarin och kallar det olja, rör snabbt ihop margarinet till ett blekgult kladd och säger mycket oinspirerat "mmm, vad gott det ser ut, det här ska jag lägga på en torsk". Sen är han borta och tillbaka är soffan där man nu diskuterar cykelhjälmar och jag fattar ingenting.
Kockinslaget tog ca. 1 minut. Jag kände mig som efter jag såg Fight Club och precis s den inklippta snopprutan. Vad var det där? Var det verkligen en kock på teven nyss? Var det meningen att han skulle vara med? Sen kommer bubblorna i magen och ett tv-program har för ovanlighetens skull fått mig att skratta genom en förvirrad kockpaus.
Annars fick jag en chock på knasmötet igår kväll. Jag hjälper till att planera en knasfest den 14 oktober och det börjar bli en del att göra. När vi gick igenom programmet för middagen säger A "Sara, det går rykten om att du kan sjunga. J håller på att skriva en text åt dig. Vi tänkte att du skulle sjunga en sång under middagen". Jag blev minst sagt förvånad och lätt kräkfärdig. Singstar - visst, fylleskrål - självklart, spexsång på scen i en teaterpjäs - okej, stå upp under en stämmningsmiddag och sjunga ensam inför 80 pers - no frakking way, som de skulle sagt i BSG. Jag är en medelmåtta och stolt över det. Jag skulle aldrig stå upp inför Idoljuryn men naiva drömmar om en popstjärnekarriär. Jag undrar vem som slagit i J att jag kan sjunga? Han kommer bli så besviken. Hellre än bra, det är mitt motto. Amen
Har lagt upp lite länkar. De flesta talar för sig själv, men Comix är Ps eminenta program han skrivit själv och är ett mycket bra program om man vill läsa bild- och seriefiler på sin linuxdator.
Dagens bild: Kockkatter
Dagens låt: Elvis- Kent
Kaffekatt är inte ett pseudonym utan namnet på en mycket älskad liten svartvit hårboll. Han har även en randig bror som kallas Krokus. Anledningen till att jag valde namnet är inte för att plagiera min syster den gula katten utan det är helt enkelt mitt nätalias och jag fungerar inte online utan det.
Jag är Sara.
Jag hade aldrig funderat över att ha en blogg förrän idag när någon föreslog det. Vad ska den innehålla? Vem skulle läsa den? Antagligen inget av intresse och inte särskilt många. Min familj och min pojkvän kanske och en och annan som går fel och råkar hamna här av misstag och till sin stora fasa börjar läsa detta dravvel. Men jag ska ändå pröva det här ett tag. Jag har ju ändå inget bättre för mig.
Jag vill även passa på att göra reklam för några punkter som är viktiga för mig och jag vill att andra ska ta del av detta. Jag tycker att fler ska vara som jag och därför bör de som vill vara det ta del av nedanstående saker. Att köpa en blond peruk, bli tillsammans med en nörd och klä ut sig i konstiga kläder med jämna mellanrum kan ju också bidra till en godkänd Sarakopia.
* Battlestar Galactica - Ja, nu har jag erkänt att även jag är en nörd, men jag är helt absorberad av denna tv-serie. Jag kan vandrar runt planlöst i lägenheten i timmar medan jag väntar på att P ska ha tid att titta med mig. Jag drömmer om det både på dagarna och i sömnen, jag vill bli en Viperpilot mest av allt.
* Rollspel - Jag är nog bortskämd med en väldigt bra SL men att få gå ur Sara och in i en muterad bäver eller stroppiga Nicolette som ännu inte blivit av med oskulden eller blivit magiker ger lyckorus. Synd bara att Dr. Andy Pryce inte spelas längre. Min första ordentliga karaktär som i sina glansdagar var mer känd än påven.
* Filmtipset.se - Disskutera film och läsa i forum. Roligast just nu är forumet om svenska översättningar av filmtitlar. Undervattningsbåt är veckans ord.
* Bäver (Castor fiber) - Gnagartänder, bäversvans, bygger dammar, fäller träd och har sin ytterdörr under vatten. Det ultimata djuret. Borde dyrkas eller i alla fall sluta jagas.
* Pikmin 2 - Morötter som dödar insekter och gräver fram tejprullar. Humor
Börja med detta, jag utökar senare för en lättare övergångsperiod för er.
Dagens bild: Kaffe visar huggtänderna
Dagens låt: One night in Bangkok - Murray Head
I dag bor kungen av baksmälla med mig, och det är inte P eller katterna jag menar. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så bakis som jag är just nu. Jag skyller allt på C.
